Mats Andresen om Bohusläns framtid, inplastade gurkor och First Blood.

Har den äran på 40-årsdagen!

Man tackar!

Idag återvinner ni 99% av allt inkommande avfall – vad är nästa steg?

Vi vill göra det så enkelt som möjligt för våra medborgare att sortera och lämna in sitt avfall. Det gör vi på en mängd olika sätt. Nästa steg är bland annat att införa fyrfackssystemet hos de flesta hushållen i Tanums och Sotenäs kommuner. På så sätt blir det enkelt att göra rätt. Vi är också i full gång med att implementera ett inpasseringssystem till våra sju återvinningscentraler. Genom att begränsa antalet fria besök per år hoppas vi kunna minska antalet transporter med lägre miljöpåverkan som följd. Med en lägre belastning får vi en säkrare miljö och bättre arbetsmiljö och vi kommer också kunna ge våra besökare bättre service.

Så, fyrfackskärl till Tanum och Sotenäs? Berätta mer.

Självklart. Det innebär att en stor del av kommunernas invånare kommer få två stora kärl på tomten – ett som töms varannan vecka och ett som töms en gång i månaden. Med fyra fack i varje kärl kommer man på ett smidigt sätt, direkt hemifrån, kunna sortera matavfall, restavfall, metall, plast, tidningar, pappersförpackningar, batterier, glödlampor, färgat och ofärgat glas. Systemet kommer göra det svårare att slänga fel, och dessutom kan chauffören direkt se om det är bra sorterat eller inte. Det blir lätt att göra rätt helt enkelt.

Var ser du Rambo om 10 år?

Om tio år har våra kunder vant sig vid fyrkfackskärlen och blivit ännu bättre på att sortera. Då kommer vi att få in renare material som är enklare att återvinna. Det kommer att leda till minskad förbränning – som är både ekonomiskt och miljömässigt ohållbart. Målbilden är såklart att kunna återvinna 100% av allt inkommande avfall, men i praktiken är det svårt. Om tio år har vi också likadana insamlingssystem och renhållningsfordon i samtliga av våra ägarkommuner vilket innebär att vi kan arbeta mer över kommungränserna och bli mer rationella och effektiva. Likadana avfallsföreskrifter och taxekonstruktioner kommer att förenkla för vår kundservice och för andra som arbetar med frågorna. Det kommer att vara lättare att göra rätt, även för oss som arbetar på Rambo.

”Vi vill göra det så enkelt som
möjligt för våra medborgare att
sortera och lämna in sitt avfall.

Så, hur kan vi minska avfallet i samhället?

Vi måste alla förändra våra konsumtionsvanor och beteenden. Dels måste producenterna ta sitt ansvar – exempelvis genom en ansvarsfull produktpaketering och genom att tillse att förpackningarna kan återvinnas på ett enkelt sätt. Dels måste samhället konsumera mer hållbart. Istället för att skaffa helt nya möbler kan man köpa dem från second hand, och istället för att slänga prylar kan man sälja, skänka bort eller köra dem till kommunens återbruk. Vi brukar prata om avfallstrappan, där det första och viktigaste steget handlar om att minimera sitt avfall.

Har du några fler tips på hur jag kan minska mitt avfall?

Dels ska man tänka ett extra varv innan man köper en produkt: behöver jag verkligen den här? När man köpt något ska man själv ta ansvar att avfallet hamnar på rätt plats för att sedan kunna återvinnas. När det kommer till matavfall ska man helst försöka äta upp allt och inte kasta något ätbart. Den mat som ändå kastas ska man se till att sortera, så att den kan levereras till en biogasproducent. Förutom att man tar vara på den fantastiska biogasen används restmaterialet som gödsel på åkrarna och ger näring åt nya grödor.

Hur kommer återvinningen att se ut i framtiden?

Jag tror att vi kommer ha enklare förpackningar som går att återvinna på enklare sätt. Idag är det till exempel jättesvårt att återvinna plast, eftersom det finns hundratals olika sorter. När plast förbränns eller kommer ut i naturen är den rent skadlig, men om all plast blir mer homogen kommer det bli enklare att återvinna den.

Men varför slutar vi inte bara tillverka plast?

För att det är ett bra och hygieniskt material. Ta en gurka till exempel. En gurka utan plast håller sig fräsch i tre dagar, medan en inplastad gurka kan förvaras i tre veckor utan att bli dålig. Detsamma gäller för en mängd andra livsmedel och produkter. Däremot finns det många fall där producenterna behöver tänka om och bli mer cirkulära. Idag finns fler plastförpackningar än någonsin. Men måste vi till exempel plasta in leksaker?

Du klev alltså in som VD för Rambo kort innan Covid-19. Hur var det att kliva in i ett helt nytt företag samtidigt som en pandemi bröt ut?

Det var svårt på sätt och vis. I och med att vi inte kunde träffas fysiskt i samma utsträckning blev det svårare att lära känna alla medarbetare. Dessutom försvann det fysiska forum som är så viktigt för att bibehålla kreativiteten och den sociala sammanhållningen. Däremot drog vi många lärdomar ur situationen. När det gäller kortare avstämningar och dylikt kommer vi till exempel att fortsätta mötas digitalt för att både spara tid och transporter.

Vad är det bästa med att vara VD för Rambo?

Det är att ha förmånen att jobba i ett kompetent, samhällsviktigt och flexibelt företag med oerhört duktiga medarbetare. Organisationen är som riggad för att ta hand om de utmaningar vi står inför. I samband med att producentansvaret för tidningar dragits bort och ansvaret nu läggs över på kommunerna skulle en taxa enligt Avfall Sveriges beräkningar landat på 200–500 kronor per hushåll, men tack vare Rambos breda kompetens och synergieffekter kunde vi få ned kostnaden till mellan åtta och tjugo kronor.

Vilka utmaningar står du och Rambo inför härnäst?

En utmaning är införandet av det nya fyrfackskärlsystemet. En annan är deponigaser och lakvatten. Deponigaser är gaser som är giftiga för miljön och som bildas när sådant som inte går att återvinna läggs på hög eller grävs ned i marken. Lakvatten kan istället bestå av regn som förorenats då det runnit genom det deponerade avfallet. I just denna stund arbetar vi med projektet att få bort de deponigaser som uppstått på våra avfallsanläggningar i Hästesked och Tyft. Dessutom håller vi på att ta fram en ny reningsprocess för lakvattenhantering på Siviks deponi.

Slarvar du någon gång med sopsorteringen hemma?

Jag sorterar ut alla material och tycker det är jätteviktigt. Jag försöker också att minimera mitt matavfall och äta med förstånd. Sådant som börjar bli gammalt ser jag till att frysa in eller äta upp. Sedan förstår jag såklart att det är svårt att alltid göra rätt, men det är viktigt att vi alla gör vad vi kan.

Vad är ditt bästa hemma-tips till alla återvinnare där ute?

Att inte vara rädda för att äta och experimentera med rester i köket. Med lite påhittighet kan det mesta bli till delikata maträtter. Skaldjursrester kan du till exempel frysa in och göra fond på. Ett annat tips är att förvara ditt matavfall i kylen innan du slänger det i soptunnan ett par dagar innan sopbilen kommer. Då luktar det mindre, och det hinner heller inte bildas några flugor.

En sista fråga: dina tankar om kultklassikern med Sylvester Stallone?

Det där får jag höra ganska ofta. Men då brukar jag påpeka att vi faktiskt var först. (Den amerikanska filmen First Blood om vietnamkrigsveteranen John Rambo (Sylvester Stallone) hade biopremiär i USA den 22 oktober 1982. Reds.amn)