På 90-talet stoppade man batterier i det mesta. Praktiskt, tyckte man då – men det ställde också krav på återvinningen. Idag är batteriinsamling och återvinning så självklart att det fått ett eget fack i fyrfackskärlet som nu används i flera kommuner.

90-talet som satte standarden

Tio år efter starten får Sverige se ett Rambo i framkant – ett Rambo som blir allt större och effektivare för varje år, och som i slutet av decenniet lyckas bli det första svenska renhållningsbolaget med ISO 14001-certifiering och EMAS-registrering.

År 1992 prövar Rambo igloo-systemet, det vill säga de gröna, iglooformade containrar som används för separering av färgat och ofärgat glas. Samma år flyttas kontoret till Södra Hamngatan 6 i Lysekil – samma adress som kontoret finns på idag.

År 1993 deltar Rambo i ELMIA-mässan AVFALL-93 och visar sig ligga långt i framkant jämfört med andra kommuner, med avseende på sortering och återvinning. Faktum är att hela 63% av den totala inkommande avfallsmängden återvinns till material och energi. Och det är en siffra som fortsätter stiga (Målet att till år 2000 ha nått 85% överträffades med 5%!).

År 1994 invigs återvinningscentralen Bohus-Malmön på Sotenäs. Syftet är att ta emot grovavfall och miljöfarligt avfall från hushåll och mindre företag. Samma år bestämmer regeringen att producenter själva bekostar insamlandet och återvinningen av returpapper, förpackningar och däck. År 1995 invigs också en återvinningscentral på Skaftö.

1998 är året då Rambo blir det första svenska renhållningsbolag som når en miljöcertifiering enligt ISO 14001. Dessutom certifieras avfallsanläggningarna på Sivik och Hogenäs enligt EU:s miljösystem EMAS. Tillsammans med RENOVA testar Rambo detta år också att transportera hushållsavfall med tåg till RENOVAS avfallsvärmeverk i Göteborg.

Läs mer om vad som hände på nollnolltalet.