Lakvattenprojektet

Rambo driver ett viktigt projekt för lakvattenrening på Siviks avfallsanläggning. Detta initiativ sker i samverkan med Lysekils kommun och är ett stort steg framåt i vårt arbete för att skydda vår miljö och främja hållbarhet. Vi är stolta över att kunna bidra till en hållbar framtid genom att investera i teknologier som skyddar våra vattenresurser och ekosystem.

Lakvattnet från Sivik har under många år renats av Leva i Lysekil på Långeviks reningsverk. Vi har nu byggt en anläggning för att rena vattnet lokalt på Sivik för att därefter avleda vattnet till en egen utloppsledning. Sedan december 2024 stod reningsverket klart, och nu renar det lakvattnet från PFOS innan det avleds till Långeviks avloppsreningsverk för kväverening. Planen är att framöver ta bort avledningen till Långevik och istället anlägga en våtmark, för att avskilja näringsämnen.

Genom att fokusera på att ta bort skadliga ämnen som PFOS och kväve från lakvatten, strävar vi efter att förbättra vattenkvaliteten och minska vår miljöpåverkan. PFOS är en svårnedbrytbar kemikalie som kan vara skadliga för både människor och djur, medan överskott av kväve kan leda till övergödning av våra vattenmiljöer. Med hjälp av avancerade reningsmetoder arbetar vi för att minska dessa föroreningar så effektivt som möjligt.

Vi ser fram emot att dela våra framsteg med er och visa hur vi på Rambo aktivt arbetar för en bättre miljö. Denna sida kommer att uppdateras löpande allteftersom vi kommer vidare i projektet.

Tack för ert stöd i detta viktiga arbete!

Vad är lakvatten?

Lakvatten är vatten, ofta från nederbörd, som tränger igenom en deponi (soptipp) som exempelvis innehåller hushållsavfall. Under sin passage genom deponin samlar vattnet upp föroreningar som tungmetaller och salter, vilket gör lakvattnet förorenat.  Olika lakvatten är mer eller mindre förorenat och halter kan också variera över tid. Därför har alla som bedrivit deponering krav på sig att, både under drift och i minst 30 år efter att en deponi lagts ner, följa halterna i lakvattnet genom vattenanalyser.

Byggnation av reningsanläggningen påbörjades under 2024 och arbetet fortsätter under 2025.

Vi genomför detta projekt i samarbete med PEAB, SWECO och Eurowater, som har många års erfarenhet av vattenrening.

Reningsmetod för lakvatten

Lakvattnet från Siviks deponi har länge renats från kväve, ett ämne som kan orsaka övergödning, syrebrist och bottendöd i havet. Nu finns det också krav på att lakvattnet ska renas från metaller och PFOS. Reningsprocessen består av att lakvattnet leds in i en luftnings- och sedimentationsdamm. Här syresätts vattnet och det  får också tid att stanna upp, så att tyngre partiklar kan sjunka till botten. Tillsammans med partiklarna sedimenterar även en del metaller och andra ämnen.

Efter sedimentationsdammen leds vattnet vidare till en reningsanläggning, där fler partiklar och föroreningar fälls ut och flockas (klumpas ihop) innan de sedimenteras. Därefter filtreras vattnet genom ett sandfilter för ytterligare rening. Efter sandfiltret passerar vattnet genom två filter som innehåller jonbytarmassa. Denna jonbytarmassa består av små plastkulor, specifikt utformade för att absorbera och binda föroreningar som PFOS. När jonbytarmassan blir mättad skickas den på destruktion och byts ut mot ny.

Nästa steg i projektet är att vattnet även ska renas från näringsämnen. Lakvattnet kommer efter PFOS-reningen gå till en våtmark som anläggs vid Siviks avfallsanläggning där kväve och fosfor kommer fångas upp. Slutligen kommer vattnet ledas ut i Saltö Fjord på ett stort djup.

Dessa reningsmetoder säkerställer att lakvattnet som släpps ut har betydligt lägre halter av föroreningar, vilket minskar risken för att skadliga ämnen sprids till havet.

Bild: Lamellseparator, sandfilter och jonbytarfilter.

Bild: Sedan december 2024 stod reningsverket klart, och nu renar det lakvattnet från PFOS innan det avleds till Långeviks avloppsreningsverk för kväverening.

Vad är PFOS?

PFOS står för perfluoroktansulfonat, en specifik typ av kemikalie inom PFAS-gruppen. PFOS har använts i många år på grund av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Dessa egenskaper gjorde det användbart i en mängd olika produkter, men de medför också miljö- och hälsorisker eftersom PFOS bryts ner mycket långsamt i naturen och ansamlas över tid.

Var hittar man PFOS?

PFOS är en del av gruppen högfluorerade ämnen (PFAS) och användes förr i många vardagsprodukter och industriprocesser. Även om användningen av PFOS har minskat kraftigt, kan det fortfarande finnas i produkter där det tidigare använts. Exempel på områden där PFAS-ämnen kan förekomma:

  • Non-stick-köksredskap.
  • Brandbekämpningsskum.
  • Hushållsprodukter som rengöringsmedel och bilvårdsprodukter.

Även om PFOS nu är förbjudet och har fasats ut i många användningsområden, kan det fortfarande finnas kvar i äldre produkter och i miljön.

Var kommer PFOS från?

PFOS är en människoskapad kemikalie som tillverkades av industrier för att skapa produkter med vatten- och fettavvisande egenskaper. Användningen av PFOS var särskilt vanlig mellan 1950-talet och början av 2000-talet innan den gradvis började fasas ut på grund av de risker som upptäcktes.

Är PFOS farligt?

PFOS är känt för att vara en ”evighetskemikalie” eftersom det bryts ner mycket långsamt och kan ackumuleras i både människor och djur över tid. PFOS kan spridas i miljön och har upptäckts i vatten, mark och levande organismer. Studier har visat att långvarig exponering för PFOS kan leda till negativa hälsoeffekter, inklusive påverkan på lever, njurar och hormonsystemet, samt en ökad risk för vissa sjukdomar.