Hemkompost

Ett sätt att minska avfallsmängden är att sortera ut det organiska köksavfallet antingen till en egen hemkompost, eller till insamling för rötning till biogas och biogödsel. läs mer om rötning av matavfall här.

Detta kan du kompostera

I hushållskomposten kan du kasta allt som läggs i trädgårdskomposten samt kött, skaldjurs- och fiskrester, kaffesump, mjölk- och mjölprodukter, papper (ej klorblekt) och andra organiska produkter. Köksavfallet är ofta blött och kväverikt och det är därför nödvändigt att blanda upp det med t ex trädgårdsavfall eller tillsätta ett strömaterial. Täck alltid över köksavfallet med strömaterial eller jord efter varje påfyllning i komposten, så undviker du problem med lukt och flugor.

Detta är olämpligt att kompostera

Större köttben, allt-i-ett-blöjor, stora kärnor (till exempel avocadokärnor), vedaska och grillkol, kalk, sjuka växtdelar, grövre grenar (tjockare än 1 cm, sönderdela i så fall till mindre delar) och ogräs som satt frön.

Igångsättning av komposten

Om man har köpt en färdig behållare skaman alltid läsa igenom fabrikantens anvisningar.
Lägg grovt material i botten (små kvistar, ris och liknande).
Fyll på kväverikt material (brunnen stallgödsel, löv, tunt lager gräsklipp)
Börja därefter fylla på med kompostmaterial

Tänk på att den färdiga komposten är mycket näringsrik och bör blandas ut med vanlig jord!

Hur snabbt går det?

Kompostering av matavfall kan indelas i två skeden. När den första nedbrytningen i kompostbehållaren är klar har man ett grovt material som kallas halvkompost. Först när materialet har efterkomposterats, cirka 4 – 6 månader, har man en mogen kompost att använda som jordförbättringsmedel. Ett sätt att efterkompostera, är att blanda halvkompostmassan, där alla matrester har förmultnat, med en torr trädgårdskompost, sand, jord eller torv. Översta lagret skavara från det torra materialet.

Tips!

  • Kompostbehållaren för köksavfallet skavara sluten (täta väggar och lock) men ventilerad. Tänk på att skadedjur, såsom möss och råttor inte skakunna ta sig in i kompostbehållaren.
  • Värmeisolerad kompostbehållare ger snabbare nedbrytning.
  • Komposten bör inte ha för stor yta, får man inte upp höjd på kompostmassan startar inte nedbrytningen.
  • Lägg inte i för stora bitar, små bitar påskyndar förmultningsprocessen.
  • Torrt material måste blandas med matresterna. Täck köksavfallet med strömaterial såsom sågspån, flis, hackad halm, torrt gräsklipp och så vidare. 1 tredjedel torrt och 2 tredjedelar matavfall brukar ge bra balans i komposten.
  • Se till att komposten får ordentligt med syre. Gräv om och lufta vid behov.
  • Täck kompostmassan i kompostbehållaren med en markskiva under vintern. Ett bra handtag gör du genom att göra två små hål där man binder ett snöre som man kan ta tag i.
  • Komposten skavarken vara blöt eller torr. Blanda i torrt absorberande material om den är våt eller vattna försiktigt om den är torr. Kompostmassan skakännas som en urkramad tvättsvamp.
  • Efterkompostering kan ske i trädgårdskomposten. Översta lagret skavara från den torra trädgårdskomposten.
  • Tänk på att tömma din kompost innan vintern. Då har du plats i behållaren även om komposten fryser. Ha alternativt en extra behållare i beredskap.
  • Kompostera tillsammans och dela gärna kompostbehållare med dina grannar.